Vad är demokrati?
demokrati´ (grekiska dēmokrati´a 'folkvälde', av demo- och efterleden -krati´a '-välde', av krate´ō 'härska') har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring. På grekernas tid gällde till exempel demokrati bara för fina män. Efter franska revolutionen fick nästan alla män i västvärlden rösta, men inte förrän 1921 fick kvinnor rösträtt i Sverige.
Typer av demokrati
Det är inte bara vilka som har rösträtt som skiljer olika typer av demokrati. Det finns även skillnader på hur man röstar och vad man röstar på. Den traditionella indelningen av demokrati är direkt demokrati och representativ demokrati.
Direkt demokrati
Den direkta demokratin brukar anses ha fötts i staden Athen i antikens Grekland, och innebär att alla röstberättigade beslutar själva i alla frågor, vilket förutsätter att befolkningen är relativt liten. I antikens Athen utövades den direkta demokratin genom att alla fria män samlades på ett torg och fattade beslut med handuppräckning. Samma system, fast med modern teknik, används än i dag exempelvis i Schweiz i kommuner med lågt befolkningstal. Informationssamhället med datorer i snart varje hushåll anses öppna för möjligheten av system med direkt demokrati även om befolkningstalet är stort. Folkomröstningar i enstaka frågor är idag den enda formen av direkt demokrati i kommuner, regioner eller länder med högt antal röstberättigade. I Sverige är emellertid folkomröstningarna endast vägledande – statsmakterna eller kommunen behöver inte rätta sig efter folkomröstningens utfall.
Representativ demokrati
Representativ demokrati, eller indirekt demokrati, är idag den dominerande formen av demokrati, och innebär att de röstberättigade istället väljer ombud eller representanter som ska företräda deras synpunkter. På nationell, regional och kommunal nivå är det nästan uteslutande så att de valda politikerna har kommit att fungera som ombud i beslutsprocessen. De politiska partierna är även valorganisationer som tillhandahåller politiker för folket att rösta på. Politiker tillhörande partier är alltså representanter som bestämmer å folkets vägnar i någon form av församling eller parlament, som i sin tur utser en styrelse eller regering. Parlamentet har den lagstiftande makten och regeringen den verkställande makten. I Sverige har vi val vart fjärde år.
Andra typer av demokrati
Världens äldsta parlament finns på Island, där Alltinget grundades redan år 930. Även i de övriga nordiska länderna förekom olika former av ting och beslutande församlingar långt innan begreppet demokrati nått Norden. Alla landskap i Sverige praktiserade egna ting, till exempel Jamtamot i Jämtland och Gutatinget på Gotland. På dessa möten hade dock, liksom i antikens Grekland, endast män rösträtt. Ibland omnämns denna form av demokrati som bondedemokrati. Den lokala formen av ting var sockenstämman.
Liberal demokrati
Begreppet liberal demokrati står för den ursprungligen västerländska formen av demokrati och är ett styrelseskick med representativ demokrati där de folkvaldas politiska makt står under rättsväsendet. Vanligtvis garanterar grundlagar individens fri- och rättigheter och reglerar majoritetens makt över minoriteters civila rättigheter. Rättigheter i grundlagar inkluderar vanligen, förutom rösträtten, en del demokratiska värden såsom rätt till rättssäkerhet, privatliv, egendom och likhet inför lagen, samt yttrandefrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Liberala demokratier karakteriseras av tolerans och mångfald. Olika sociala och politiska synsätt tillåts samexistera och konkurrera om den politiska makten, som tilldelas olika grupperingar i allmänna val. I praktiken vinns nästan alltid dessa val av grupper som stödjer liberal demokrati; på det sättet förevigar systemet sig självt.
Ordet "liberal" i "liberal demokrati" betyder inte att statsskicket i en sådan demokrati behöver följa den politiska ideologin liberalism, utan är bara en anspelning på att liberala demokratier omfattar och bevarar medborgerliga fri- och rättigheter. Många politiska ideologier baseras på liberal demokrati. En liberal demokrati kan formas antingen som en konstitutionell republik, med president, eller som en konstitutionell monarki, med kung och riksdag som i Sverige.
Socialistisk demokrati
En annan typ av demokratii som har sitt ursprung i marxismen är indelningen i politisk demokrati, social demokrati och ekonomisk demokrati.
Demokratins historia
Kring 500-talet f.kr., i det antika Grekland, uppstod för första gången demokratin som statsskick, men också som politiskt system och ideologi i övrigt. I detta tidiga stadium betecknades demokratin som ett styrelsesätt i vilket alla i staden vuxna män i egenskap av medborgare hade, via direkta val, ett politiskt inflytande. Denna rätt gällde dock inte kvinnor, utlänningar och slavar, vilket tyder på en skillnad mellan modern och antik demokratiform, som sedan gradvis kommit att bli allt mer tolerant genom historiens gång.
Medeltiden präglades av feodala system med kristliga värderingar som kom att inspirera till en starkare borgarklass. Upplysningstidens radikala företrädare gav kraft åt politiska förändringar, och de franska revolutionerna innebar mycket för den europeiska liberala demokratin. Den konstitutionella utvecklingen mot modern, representativ demokrati skedde successivt och avslutades vid slutet av första världskriget, och har idag som mål att regeringsmakten i princip skall företräda folkviljan. Modern demokrati - med etablerade demokratiska värderingar - anses idag vara det enda godtagbara statsskicket, och man ser inte sällan ned på tidigare sätt att styra ett kollektiv som misslyckade föregångare till dess ultimata överman - demokratin.
Typer av demokrati
Det är inte bara vilka som har rösträtt som skiljer olika typer av demokrati. Det finns även skillnader på hur man röstar och vad man röstar på. Den traditionella indelningen av demokrati är direkt demokrati och representativ demokrati.
Direkt demokrati
Den direkta demokratin brukar anses ha fötts i staden Athen i antikens Grekland, och innebär att alla röstberättigade beslutar själva i alla frågor, vilket förutsätter att befolkningen är relativt liten. I antikens Athen utövades den direkta demokratin genom att alla fria män samlades på ett torg och fattade beslut med handuppräckning. Samma system, fast med modern teknik, används än i dag exempelvis i Schweiz i kommuner med lågt befolkningstal. Informationssamhället med datorer i snart varje hushåll anses öppna för möjligheten av system med direkt demokrati även om befolkningstalet är stort. Folkomröstningar i enstaka frågor är idag den enda formen av direkt demokrati i kommuner, regioner eller länder med högt antal röstberättigade. I Sverige är emellertid folkomröstningarna endast vägledande – statsmakterna eller kommunen behöver inte rätta sig efter folkomröstningens utfall.
Representativ demokrati
Representativ demokrati, eller indirekt demokrati, är idag den dominerande formen av demokrati, och innebär att de röstberättigade istället väljer ombud eller representanter som ska företräda deras synpunkter. På nationell, regional och kommunal nivå är det nästan uteslutande så att de valda politikerna har kommit att fungera som ombud i beslutsprocessen. De politiska partierna är även valorganisationer som tillhandahåller politiker för folket att rösta på. Politiker tillhörande partier är alltså representanter som bestämmer å folkets vägnar i någon form av församling eller parlament, som i sin tur utser en styrelse eller regering. Parlamentet har den lagstiftande makten och regeringen den verkställande makten. I Sverige har vi val vart fjärde år.
Andra typer av demokrati
Världens äldsta parlament finns på Island, där Alltinget grundades redan år 930. Även i de övriga nordiska länderna förekom olika former av ting och beslutande församlingar långt innan begreppet demokrati nått Norden. Alla landskap i Sverige praktiserade egna ting, till exempel Jamtamot i Jämtland och Gutatinget på Gotland. På dessa möten hade dock, liksom i antikens Grekland, endast män rösträtt. Ibland omnämns denna form av demokrati som bondedemokrati. Den lokala formen av ting var sockenstämman.
Liberal demokrati
Begreppet liberal demokrati står för den ursprungligen västerländska formen av demokrati och är ett styrelseskick med representativ demokrati där de folkvaldas politiska makt står under rättsväsendet. Vanligtvis garanterar grundlagar individens fri- och rättigheter och reglerar majoritetens makt över minoriteters civila rättigheter. Rättigheter i grundlagar inkluderar vanligen, förutom rösträtten, en del demokratiska värden såsom rätt till rättssäkerhet, privatliv, egendom och likhet inför lagen, samt yttrandefrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Liberala demokratier karakteriseras av tolerans och mångfald. Olika sociala och politiska synsätt tillåts samexistera och konkurrera om den politiska makten, som tilldelas olika grupperingar i allmänna val. I praktiken vinns nästan alltid dessa val av grupper som stödjer liberal demokrati; på det sättet förevigar systemet sig självt.
Ordet "liberal" i "liberal demokrati" betyder inte att statsskicket i en sådan demokrati behöver följa den politiska ideologin liberalism, utan är bara en anspelning på att liberala demokratier omfattar och bevarar medborgerliga fri- och rättigheter. Många politiska ideologier baseras på liberal demokrati. En liberal demokrati kan formas antingen som en konstitutionell republik, med president, eller som en konstitutionell monarki, med kung och riksdag som i Sverige.
Socialistisk demokrati
En annan typ av demokratii som har sitt ursprung i marxismen är indelningen i politisk demokrati, social demokrati och ekonomisk demokrati.
- Politisk demokrati står för avskaffandet av vad socialisterna uppfattar vara diktatur, genom avskaffandet av monarkin och medelklassen.
- Social demokrati står för ett samhälle där alla medborgare har lika värde. Ursprungligen handlade det om att alla väljares röster skulle ha samma värde oberoende av väljarens inkomster, eftersom man förr i tiden hade olika rösträtt efter hur mycket skatt man betalade.
- Ekonomisk demokrati står för en socialistisk fördelning av samhällets resurser och produktionsmedel, vilket är anledningen till att beteckningen "demokratiska republiken" ingår i namnet på diktaturer som Östtyskland och Vietnam.
Demokratins historia
Kring 500-talet f.kr., i det antika Grekland, uppstod för första gången demokratin som statsskick, men också som politiskt system och ideologi i övrigt. I detta tidiga stadium betecknades demokratin som ett styrelsesätt i vilket alla i staden vuxna män i egenskap av medborgare hade, via direkta val, ett politiskt inflytande. Denna rätt gällde dock inte kvinnor, utlänningar och slavar, vilket tyder på en skillnad mellan modern och antik demokratiform, som sedan gradvis kommit att bli allt mer tolerant genom historiens gång.
Medeltiden präglades av feodala system med kristliga värderingar som kom att inspirera till en starkare borgarklass. Upplysningstidens radikala företrädare gav kraft åt politiska förändringar, och de franska revolutionerna innebar mycket för den europeiska liberala demokratin. Den konstitutionella utvecklingen mot modern, representativ demokrati skedde successivt och avslutades vid slutet av första världskriget, och har idag som mål att regeringsmakten i princip skall företräda folkviljan. Modern demokrati - med etablerade demokratiska värderingar - anses idag vara det enda godtagbara statsskicket, och man ser inte sällan ned på tidigare sätt att styra ett kollektiv som misslyckade föregångare till dess ultimata överman - demokratin.